Mitt lilla barn » vecka 41

Posts Tagged vecka 41

Rutinbesök på Hjärtat

måndag, februari 28th, 2011

Jag hoppades att jag hade träffat min barnmorska för sista gången vid förra tillfället, för två veckor sedan. Magen var då 34 cm och bebisens hjärtslag hade saktat ner lite. Hon sa att det var ett tecken på att den förberedde sig för att komma ut. Men icke! Idag var jag där igen, 6 dagar över tiden, och magen hade vuxit till 35 cm. Alla värden såg fortsatt bra ut, förutom att jag hade lite lågt blodsocker. Det låg fortfarande inom det normala, men inte mycket över.

Man får i regel gå två veckor över tiden innan sjukvården hjälper till. Det betyder att om ingenting har hänt innan tisdag 8 mars så sätter de igång mig då. Men helst av allt så hoppas jag att det sker naturligt så att kroppen får jobba i sin egen takt. Barnmorskan sa att jag verkade lugn och trygg inför det hela, och jag tror att jag kan hålla med om det.

Jag passade på att gå en sväng på stan också. Hann med två klädaffärer innan kroppen sade ifrån, men det var ändå skönt att få se lite folk och bläddra bland vårnyheterna. När jag kom hem så upptäckte jag att Emil Jensen har kommit ut med en ny skiva. Än så länge är det ingen låt som känns sådär klockren; jag får lyssna in mig lite mer tror jag bestämt.

BF+3

fredag, februari 25th, 2011

Ja, v. 41 är här med besked. Jag har gått tre dagar över tiden och tycker att det känns som en evighet, trots att jag ju hela tiden varit inställd på att det nog dröjer lite. Jag klättrar på väggarna här hemma. Förra veckan var jag knappt utanför dörren på grund av dunderförkylningen, och den här veckan är jag strandsatt på grund av foglossningen. Det är så tråkigt! Men till helgen får vi besök av Malena och jag sysselsätter mig med att planera vad vi ska äta. Det fanns en tid när jag också åt mest veganskt, men nu har jag tappat stinget lite så det är en extra (rolig!) utmaning när hon kommer hit.

Men alltså, åh, det snurrar glädjepirr i magen av vetskapen om att vi snart snart snart får träffa lilla pyret. Förlossningen känns inte skrämmande längre utan mer som något jag ser fram emot. Det kommer att gå bra, det här!