Posts Tagged hälsa

Efter förlossningen

fredag, mars 18th, 2011
Två dagar efter Hjalmar Drygt en vecka efter Hjalmar

Den första bilden är tagen två dagar efter förlossningen, och den andra är tagen drygt en vecka senare. Kroppen återhämtar sig riktigt snabbt. Jag tror att skattkartan på magen kommer att blekna så småningom också. Häromdagen var jag dock lite överoptimistisk när jag försökte komma i ett par gamla byxor. Det är typ 5-7 cm kvar innan jag kan stänga dem. Jag som känner mig så smal nu! Måste ha varit skinn och ben tidigare. Det innebär tyvärr att jag fortfarande går omkring i för stora graviditetsjeans eller i kjol och strumpbyxor, d v s samma kläder jag hade som gravid. Jag börjar tröttna lite.

Även konditionen går åt rätt håll, trots att foglossningen fortfarande sitter i lite. Första promenaden kändes som ett rejält träningspass, men nu börjar jag få upp tempot igen. Känns skönt! Jag är ju van att gå rätt fort och har känt mig ganska låst sista tiden. Jag njuter verkligen av att ha en någorlunda fungerande kropp igen. Det är något jag aldrig mer ska ta för givet.

Rutinbesök på Hjärtat

lördag, februari 5th, 2011

I torsdags hade jag gått 37 hela veckor + 2 dagar, vilket innebär att jag är i v. 38. Det var dags för besök hos barnmorskan igen. Mina värden är fortsatt stabila och det känns himla skönt. Magen hade inte vuxit mer än 1,5 cm sedan sist och var nu 32,5 cm. Barnmorskan uppskattade att min bebis skulle väga ca 3000 – 3600 g när den kommer ut.

Jag fick väga mig också, och har nu gått upp 12 kg sedan inskrivningen. Det är helt normalt, men siffran det landar på känns lite läskigt hög. Jag märker att jag har börjat samla på mig vatten också, för händer och fötter är lite extra svullna. Är glad att jag har ringarna runt halsen och inte på fingret.

Vi sammanfattade graviditeten och jag sa att den varit bra och mysig, trots att jag ibland har vansinnigt ont. Sedan frågade hon hur jag tänker kring förlossningen och kring amning. Sådant kan man omöjligt veta innan man varit med om det, men jag sa att jag försöker ha en öppen inställning. Det kan bli akut kejsarsnitt lika väl som jag kan fixa det med bara lustgas. Jag har bestämt mig för att lita på att kroppen vet vad den gör.

I övrigt har jag nog blivit den stereotypa gravida kvinnan. Häromdagen bad jag Micke att gå och köpa rulltårta och sedan åt jag upp precis hela själv, samma kväll.

Bloggtorkan beror på att det händer saker

tisdag, januari 25th, 2011

Ingen bebis i sikte ännu, men det känns som att det närmar sig nu. Jag förstår äntligen att jag är gravid, och jag kan nästan ta in att vi kommer att vara tre personer här hemma inom typ en månad. Förra veckan var jag hos barnmorskan igen och allt ser fortfarande bra ut. Magen hade vuxit sig två cm större sedan sist och är nu 31 cm.

På föräldragruppen handlade det om amning, igen. Alla måste amma! säger de inte, men de insinuerar det precis hela tiden. Jag vill gärna göra det, men om det av någon anledning inte fungerar så tänker jag inte må dåligt över det. Det finns ju rent vatten och ersättning, samt en make som gärna går upp mitt i natten för att mata. Det var dock en psykolog där som var bra. Hon sa ungefär att ”så länge ni inte struntar i bebisen, så kommer det gå bra”. Det kändes tryggt.

I helgen hämtade vi hem barnvagnen. Den står i hallen och är fin. Vi passade på att köpa åkpåse (på rea!) och lite annat smått som gör mig lugnare. Om bebisen kommer nu så är det okej.

Annars jobbar jag jättemycket. Fast jag har slutat med att vara stressad, för det är bara onödigt.

Det där med mat

tisdag, juli 13th, 2010

På jobbet brukar de skoja om storleken på mina portioner. Jag fyller en hel tallrik med mat och vips, så är det borta. Inte syns det på mig heller. Jag gillar mat och jag är nästan alltid lite hungrig, oavsett om jag åt nyss eller för flera timmar sedan.

Nu är det dock lite besvärligare, det där med mat. Den vanligaste meningen jag säger här hemma är nog fortfarande Micke, jag är hungrig, men nu är skillnaden den att jag får kväljningskänslor av viss mat. Det är lite som när man förätit sig på något, trots att jag inte ätit så mycket av det. Jag är således ganska kinkig med maten nu. Ett tag var det bara majskolvar som gällde, nu gillar jag pannkakor och thaimat, och igår var jag tvungen att koka makaroner med ketchup innan jag gick och lade mig.

Ibland är jag dessutom hungrig samtidigt som jag mår lite illa. Det är ingen bra kombination. Lösningen är att äta något friskt, som vattenmelon, gurka eller piggelin. Åh, jag blir så trött på mig själv. Det enda jag tänker på är mat, hela tiden. När åt jag senast? Jag blir nog hungrig snart. Nu är jag hungrig! Vad behöver kroppen (typ järn, omega 3, kalcium)? Vad är jag sugen på? Vad är äckligt? Det är tur att kära Micke äter det mesta utan att protestera.

Den ofantliga tröttheten

lördag, juli 10th, 2010

Jag känner mig som en oerhört tråkig flickvän och semesterkompis just nu. Idag orkade jag med nöd och näppe cykla in till stan för att gå omkring och titta i en butik, en enda butik. Sedan var jag tvungen att sitta ner och dricka lite vatten. Micke fortsatte mot nästa mål, medan jag gav upp och cyklade hem igen. Väl hemma sov jag bort hela eftermiddagen, trots strålande solsken.

Tydligen så hör det till att bli fruktansvärt trött. Jag var beredd på det. Men den här tröttheten är ren och skär utmattning. Jag känner mig dränerad på energi. Man kan jämföra det lite med att ha influensa med feber och allting. Samtidigt är jag tacksam så länge jag slipper sådant där hemskt illamående som jag har läst och hört om.