Hem ljuva hem

Hemma!

På vägen upp flippade Hjalmar ur och skrek sig hela vägen mellan Alvesta och Mjölby. Ingen tröst fanns i sikte. Runt Norrköping började jag må fruktansvärt illa av gungandet och med Hjalmar som bokstavligen klättra på väggarna. Nåja, allt har sin slutstation och Hjalmar lugnade sig när vi lämnade tåget … tills vi satte oss på ett nytt tåg mot Uppsala.

De senaste dagarna har han varit slutkörd. Han är trött och arg mest hela tiden och väldigt kvick till att plocka fram krokodiltårarna för minsta lilla. Förhoppningsvis rätar det ut sig om någon vecka eller två.

Tack till alla för gästfriheten och att ni gjorde resan möjlig.



Svara