maj, 2011

Mors dag

måndag, maj 30th, 2011
Mor och son

Hjalmar och Jenny på Mors dag. Med lite hjälp från Micke så ordnade Hjalmar världens bästa Mors dag-present; nämligen den finaste kjol man kan tänka sig.

LCHF

fredag, maj 27th, 2011

Vi har börjat utesluta kolhydrater och socker här hemma nu, mest för att man inte mår bra av att äta femtioelva smörgåsar om dagen, äta godis flera gånger i veckan,  eller av att låta middagen bestå av pasta till typ 70%. Jag brukar inte rekommendera regler kring mat för mat ska vara gott, trevligt och roligt, men bara för att man äter nyttigare så betyder det inte att det behöver bli svårt eller tråkigt. Jag tänker heller inte vara nitisk, för då kan det tippa över och bli helt fel. Dessutom har jag inga planer på att fortsätta i all evighet med att skippa kolhydrater, utan som mest i kanske två månader. Och det gäller endast den mat vi själva förser oss med på hemmaplan.

Med det sagt, så måste jag bara uttrycka glädje över att jag nu, efter fem dagar enligt LCHF kommer i två av mina gamla par byxor. De sitter visserligen tight, men åh, jag kan stänga dem! Jag saknar verkligen mina gamla byxor, de är så fina!

Kort sömnrapport

lördag, maj 21st, 2011

Allting kretsar kring sömn- och matrutiner (mina såväl som Hjalmars) så jag måste i ren entusiasm dokumentera följande. Igår natt sov Hjalmar 23-06.30. Det är hela 7,5 timmar! I sträck! Han vaknade visserligen till vid 04, så jag gick upp och fixade ersättning. Men när jag gick tillbaka för att lyfta upp honom så hade han somnat om. Det kändes nästan lite snopet. Och natten till idag sov han 21-04.50. Nästan 8 timmar!

Kanske är det förkylningen som gör honom extra trött, men förhoppningsvis är det något som håller i sig. Samtidigt vågar jag inte ta det här för givet, då det är lite för bra för att vara sant.

Hjalmars första förkylning

torsdag, maj 19th, 2011

Nu vet vi varför Hjalmar har ätit dåligt, satt i halsen ofta och kräkts mycket de senaste dagarna. Det är ju för att han har haft ont och varit sådär tjock i halsen som man ju blir när man är förkyld. Nu är han alldeles hes också, så han låter extra ynklig när han skriker. Än så länge har han ingen feber, men han är gnälligare än vanligt och har svårt att komma till ro. Det är jobbigt, men högst förståeligt. Man vet ju själv hur man blir när man är sjuk.

Och på tal om det så börjar jag ana att jag har blivit smittad av Hjalmar. Tur att det bara är fredag kvar på arbetsveckan, och hoppas att jag också slipper feber.

Lilla klumpen

onsdag, maj 18th, 2011

Hjalmar och Ratsy Idag var vi på BVC igen för att kontrollera hans känsliga hud och för att väga och mäta. På två månader har han gått upp ca två kg och väger nu 5810 g. Han blir längre och längre också, 63,5 cm. Vad gäller huden så har vi ju fått rekommenderat att ge honom mjölkfri ersättning. BVC tycker att huden är bättre, det gör inte jag. Jag ser snarare skillnad på hur frekvent jag smörjer in honom med Miniderm.

Innan besöket på BVC så åt vi (jag) god laxlunch tillsammans med mina kollegor ute i solen vid chefens kollonistuga. Så himla mysigt! Hjalmar sov första halvan så jag fick äta i lugn och ro. Sedan vaknade han, men utan att vara sur. Det händer nästan aldrig.

Usch, Hjalmar sätter i halsen så ofta nu för tiden. Det är så obehagligt.

(Han har inte ett blåmärke vid ögat, det är bara en envis skugga)

Tjejtjusaren

måndag, maj 16th, 2011

Först vaknade vi på gott humör vid 04. Jag hade till och med tid att ge Micke frukost på sängen en timme senare. Men sedan måste något ha hänt, för när vi hade sovit lite till och vaknade omkring 09 så var både jag och Hjalmar på osedvanligt dåligt humör. Trots det släpade vi oss ut i regnet för första föräldraträffen på BVC. Informationen var inte mycket för världen, men jag tyckte om de andra som var där. En av dem bjöd hem oss till sig nästa vecka, väldigt trevligt initiativ!  Jag funderar på att baka något enkelt till dess. Det visade sig förresten att Hjalmar var den enda pojken i gruppen och jag gissar att han kommer ta tjejerna med storm så småningom!

Fyra generationer

måndag, maj 16th, 2011
Kvällssol Hjalmar busar Fyra generationer

Vi hade det bra i Halmstad. När vi kom fram möttes vi av både mamma och mormor, men även av min morbror och hans fru. Till kvällsmat lagade jag lax med rosépeppar som serverades med citron- och dillsås och potatis och sedan drack vi lite kaffe och fortsatte prata i salongen. När man avviker från rutinerna, så blir det svårare att läsa av Hjalmar, men jag tror att vi lyckades ganska bra ändå. När vi åt middag så sprattlade Hjalmar alldeles själv på mattan i ca 45 minuter. Det är nog rekord. Och jag är himla glad att Micke förevigade fyra generationer på bild. Glöm inte att man kan klicka på bilderna för att förstora dem.

Hjalmar och sömnen

måndag, maj 16th, 2011
Tröttis Utslagen Sover på mage Far och son tar en tupplur

onsdag, maj 11th, 2011

Innan avfärd Resan till Halmstad gick över förväntan. Hjalmar sov sig igenom det hela, med undantag från när han åt. Det gick också smärtfritt att byta blöja på tåget. Att åka till Skåne i juli med ett enda byte (Stockholm) kommer förhoppningsvis gå lika bra.

Solen skiner och det är riktig sommarvärme ute. Härligt! Dessutom så fick vi besök av min arbetsgrupp idag som ville fira Hjalmar. Han fick fint paket och jag bjöd på tårta.

Jag har fått rätt på Hjalmars rutiner nu. Han sover fortfarande  23-04.30 och under dagen får han mat var tredje timme ungefär. Efter maten är han vaken och glad tills han blir ynklig och behöver sova. Varje dag orkar han vara vaken lite längre. Jag tittade på bilder från när han var nyfödd och tycker nästan att det ser ut som en helt annan person. Tänk vad fort han utvecklas!

Plötsligt händer det

lördag, maj 7th, 2011

Jag har ingen aning om hur det kommer sig, men både igår och nu i natt så sov Hjalmar mellan 23 och 04.30. Jag ammade honom lite i sängen, han somnade om och sedan fick han ersättning av Micke vid 06. Någon enstaka gång har han sovit utan att vakna vid 01, men aldrig två nätter i rad. Nu åker vi ju till Halmstad, så rutinerna kommer i gungning, men det känns skönt att veta att han faktiskt kan sova ordentligt om natten om han vill.